formaldehyde

Sitter här och väntar på att vårdcentralen ska behaga ringa. Med en kroppstemperatur på 35,9 (jag kommer dö!) och en smärta som inte är av den här världen inväntar jag min dom. (Jag kommer DÖ!)

Jag ska berätta en liten hemlighet. Jag har fruktansvärt hög smärttröskel. Ja, jag vet att jag tar minsta chans jag får att gnälla över brännskador (klämgrillar, stekbord, element), skärsår (tomatslicare, lökhackning, kartonger) och andra mer eller mindre diffusa åkommor, men det är mest för att jag vill ha sympati. I'm a sucker for sympathy, det är sant, jag erkänner. Men det här, det här liknar inte någon smärta jag tidigare har känt. Den får mig att bara vilja krypa ihop under täcket och gråta, att vilja konsumera allt smärtstillande som finns i hela världen på en gång.


Jag kan inte svälja, inte stänga munnen helt och inte öppna käften mer än en och en halv centimeter utan att smärtan blir outhärdlig. Vilket utesluter tandläkarbesök. Det är typiskt dumt, eftersom det förmodligen är en jävla visdomstand som är upphov till det hela. Så jag sitter snällt här och väntar på att någon ska förbarma sig över mig och förlösa mig från mitt lidande.


Jag har sagt det förut, och jag säger det igen. Jag HATAR visdomständer. Ignorance is bliss.


[sopor aeternus - penance & pain]